I Dalarna står Kreativa och kulturella näringar, KKN, inklusive besöksnäringen, för närmare åtta procent av sysselsättningen. Förståelsen för näringarnas betydelse har ökat, vilket också betonas i många av kommunernas tillväxtplaner. KKN lyfts fram både nationellt och inom EU som en motor för innovation, entreprenörskap och samhällsutveckling, vilket är något som också tydligt ses i Dalarna.

Många av de fria professionella kulturskaparna driver sin verksamhet via företag, ofta som enskilda firmor. Det är viktigt att stöd systemen inom företagande har kunskap om den särskilda affärslogiken i kulturföretagandet. De fria kulturskaparna med sitt professionella utövande är en grundförutsättning för att utveckla KKN. Även det civila samhället står för en stor affärsverksamhet inom KKN och bidrar till sysselsättning inom kultur- och fritidsområdet, genom exempelvis musikfestivaler, besöksmål, idrottstävlingar, teaterföreställningar och så vidare. Regionen vill stimulera insatser för företagande inom KKN, ett företagande som ser mycket olika ut, från branscher som design och arkitektur, till bild, musik, hemslöjd och poesi.

Film är en näring som bidrar till den regionala utvecklingen. Det finns långtgående nationella planer på att göra det mer förmånligt för internationella filmproduktioner att spela in i Sverige. Landskapet Dalarna är ett mycket starkt varumärke och skulle kunna bli ett attraktivt alternativ för filmbolagen att förlägga sina inspelningar i, den dagen som förutsättningarna förbättras. Regionen vill därför ta fram en regional strategi, omfattande så väl branschen som offentliga aktörer, för hur Dalarna ska utvecklas till en så attraktiv inspelnings- och postproduktionsplats som möjligt.

Kultur och bildning bidrar till stärkt demokrati, folkhälsa och ökad gemenskap och är därför en investering för tillväxt och utveckling i Dalarna. Forskning visar på en tydlig koppling mellan utbildning/ bildning/kultur och god hälsa. Skillnad i medellivslängd på grund av utbildningsnivå behöver minska. Här har folkhögskolorna ett särskilt statligt uppdrag att förbättra folkhälsan. Regionen ska i bred samverkan fortsätta utveckla sitt hälsofrämjande arbete i löpande verksamhet, i projektform och genom bidrag till idéburna organisationer och studieförbund.

Dalarna är en del av en global digital värld. I ett glesbefolkat skogslän som Dalarna har utbyggnaden av bredband länge varit den högst prioriterade frågan. Detta är angeläget men regionen ser även andra trängande behov när den regionala digitala agendan ska formuleras. I takt med att fler bostäder kopplas på fibernätet ökar också klyftan mellan de invånare som kan nyttja de digitala tjänsterna och de som står utanför. Den som står utanför det digitala samhället idag har inte samma förutsättningar som andra att delta och göra sin röst hörd i samhället. Den som inte är digitalt delaktig blir beroende av andra för att klara sig i dagens samhälle. Satsningen på den fysiska infrastrukturen måste därför åtföljas av insatser som stärker den digitala delaktigheten hos länets befolkning. Bibliotek, studieförbund och folkhögskolor har här stor erfarenhet av att arbeta med digital delaktighet. För rätt använd kan digitaliseringen bli ett verktyg som stärker demokratin och minskar klyftan mellan stad och landsbygd, där kultur och bildning når ut till fler och där användare, oavsett generation, språkkunskap och funktionsvariation, kan använda tekniken för sina behov. Region Dalarna vill i nära samverkan med folkbildningen och biblioteken främja den digitala delaktigheten.

Föreningslivet i Dalarna har i olika omfattning kunnat dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Inom stora folkrörelser kan föreningar ta del av nationella digitala satsningar medan mindre förbund och föreningar tvingas förlita sig på de egna medlemmarnas kompetens. Med målsättningen att fler delar av föreningslivet ska kunna följa med i den digitala utvecklingen vill Region Dalarna bidra till aktörernas egna initiativ till digital utveckling.

Region Dalarna vill särskilt främja en digital transformation inom länskulturinstitutionerna, Musikkonservatoriet och folkhögskolorna. Det handlar om att inleda en genomgripande digitaliseringsprocess som möjliggör nya arbetssätt och metoder, i jämfört med den enklare digitiseringen, som stannar vid att konvertera information från analog till digital form. Regionen vill därför i inledningen av planperioden kartlägga behoven hos aktörerna, omvärldsspana, formulera problem och målformuleringar samt identifiera prioriteringar. En digital strategi skulle bland annat kunna handla om:

• ren teknik och infrastruktur,
• kompetensförsörjning och kunnande, så väl av teknisk art, som konceptuellt och pedagogiskt kring vad digitala uttryck och tjänster kan åstadkomma i samhället, samt
• tjänsteproduktion, tjänstedrift, och vidareutveckling av tjänster i sig.

För länets kultur och folkbildning är samverkan med högre utbildning mycket viktig. Högskolan Dalarna är en regional nyckelaktör som i enlighet med sin vision ska ”öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle” och genom sitt uppdrag ”samskapar bildning, utbildning och forskning i Dalarna och i världen”. Samverkan med Högskolan Dalarna och andra lärosäten sker idag inom flera av verksamheterna. Under planperioden ska regionen sträva efter att både fördjupa sin samverkan och stimulera till fler samarbeten med högskola/universitet, särskilt med Högskolan Dalarna, samt stärka kopplingen mellan högskola och folkbildning.

Alla invånare, oavsett om man bor i stad eller på landsbygd, ska ha möjlighet att ta del av ett aktivt kulturliv. För att professionell scenkonst av musik, teater och dans ska kunna turnera runt till alla kommuner i länet krävs att det finns en arrangör och en scen. Ett arrangörsled och tillgängliga scener är därmed vitala delar i förverkligandet av en nationell och regional kulturpolitik. Länskulturen arbetar därför, förutom med att producera kultur, för att skapa förutsättningar för att tillgängliggöra, sprida och utveckla kulturområdet i hela Dalarna. För att lyckas med detta är länskulturen helt beroende av goda sam arbeten med länets kommuner, civilsamhälle, studieförbund, samlingslokalsorganisationer, turistnäring och professionella kulturskapare. Särskilt dansområdet skulle kunna utvecklas än mer gynnsamt om genren i högre omfattning kunde använda befintliga  arrangörsstrukturer inom teater och musik. Dalateatern skulle till exempel i större utsträckning än idag kunna arrangera dansgästspel i sin värdkommun förutsatt en ökad tillgång till en A-scen och bättre publikutrymmen. Även regionens egna folkhögskolor skulle i ännu större omfattning än idag kunna vara spelplats för offentliga  turnerande teaterföreställningar.

Länsorkestern Dalasinfoniettan har under lång tid efterfrågat så väl ändamålsenliga repetetionslokaler där produktioner för turnéverksamheten förbereds, som en lämplig konsertsal, en hemmascen, där den klassiska musiken kan presenteras för publiken i rätt miljö. Musik i Dalarna kommer, i nära dialog med Region Dalarna, att fortsätta arbeta för tillblivelsen av ett konserthus i länet, en arena som både uppfyller sinfoniettans och publikens behov och där turnerande större evenemang och artister inom olika genrer kan spela.

Vid sidan av ett rikt kulturutbud, tillgängliga scener och aktiva
 arrangörer är en välfungerande kollektivtrafik betydelsefull för att uppfylla målet att alla länsinvånare ska kunna ta del av kultur i och utanför länet. Genom anpassade linjesträckningar, turtäthet och flexibilitet skulle kollektivtrafiken i ännu högre grad än idag kunna tillgängliggöra unika kulturprogram som äger rum i en kommun för en vidare publik från andra delar av länet och landet. Region Dalarna vill därför, i dialog med aktörer inom kollektivtrafiken, kommuner och civilsamhälle, undersöka hur länets rika kulturutbud skulle kunna nås av fler.

Sedan flera år erbjuder Dalatrafik tillsammans med Region Dalarna förskolor och grundskolor möjlighet att under lågtrafik resa fritt med kulturbuss för att ta del av länets rika kulturutbud. Kulturbuss är ett komplement till det resande som anordnas och bekostas av skolorna själva. Regionen vill fortsätta följa upp och vidareutveckla kulturbussen så att denna service ska kunna nyttjas av ännu fler.

Med immateriellt kulturarv menas en kunskapstradition som överförs mellan generationer. Slöjd, hantverk och konsthantverk samt folkmusik och folkdans är framträdande områden i länet där flera aktörer av olika storlek bidrar på många sätt till dess utveckling. Denna mångfald är en styrka som länet ska vara rädd om. För att upprätthålla immateriella kulturarvets starka nationella position i länet vill regionen inleda en process där aktörerna gemensamt identifierar styrkor, svagheter, möjligheter och risker. Regionen vill genomföra en sådan process i nära samarbete med kultur- och bildningsaktörerna samt civilsamhället och professionella utövare för att säkerställa områdets styrka att utveckla och förvalta det immateriella kulturarvet för framtiden.

Spel i någon form upptar mångas vardag. Allt fler människor i olika åldrar ägnar sig åt traditionella bordsspel, dator- och tv-spel, levande spel (lajv och rollspel) eller spelkultur (östasiatisk popkultur, fantastik och cosplay). Spelkulturen har många beröringspunkter med traditionella kulturuttryck. Området engagerar dessutom många unga i  föreningsform där deltagarna i hög grad interagerar och är medskapare. Särskilt interaktiva och digitala spel är en näring under stark utveckling, som har flera beröringspunkter med filmområdet. Region Dalarna vill kartlägga spelkulturens omfattning i Dalarna idag och utreda vilken roll Region Dalarna ska ta inom området i framtiden. Spel som till största del utgörs av dobbel kommer inte att ingå  i utredningen.